torsdag 21 februari 2013

Kors i taket!

I förmiddags, 10.40, så ringde min mobil och jag såg att det var A som ringde. Kors i taket! Var han redan vaken?? Jag svarade och då var det en vaken och pigg kille som hade några frågor kring matten som han skulle göra. Han trodde att han bara skulle räkna vissa tal, men jag sa då att det var lika bra att han räknade de flesta och att det säkert inte skulle ta så lång tid. OK, svarade han då. Inga som helst protester. Till saken hör att en av hans kompisar hade tittat förbi vid 9.30 och väckt honom. Hahaha! Bra med morgonpigga kompisar.

När jag kom hem från stallet på kvällen så var A i full färd med att fixa hamburgare till kvällsmat. Tänk vad det gör mycket när han lyckas med det som han skall. Hela han förändras och blir rakare i ryggen, gladare och mer allmänt positiv. Hoppas nu bara att det här håller i sig.

Lev väl!

hamburgare_104530675.gif (416×306)

onsdag 20 februari 2013

Ljusare tider i dubbel bemärkelse..

Nu har det varit sportlov och familjen har varit iväg till fjällen för att åka snowboard och skidor, vilket var riktigt kul i och med att det var längesedan som mamman i familjen var med. Pappan och barnen har åkt några gånger under årens lopp, men då har mamman varit hemma och passat alla djuren. Den här gången så leasade vi ut alla djur förutom valpen, den fick följa med.

A åker snowboard och i fjällen är det inga som helst problem att komma upp på morgonen och vara igång hela dagen. Underbart! Jag tror att han själv mår bra av att känna ett positivt flow, vilket verkar sitta kvar i flera dagar. I backen är A modig och han har ett bra självförtroende - bara det gör ju att man vill åka och vara borta en längre tid tillsammans. A instruerade dessutom storasysters kompis som också var med de här dagarna. Han tog på sig ett ansvar att guida henne ner för backarna så gott det gick och han var också väldigt noga med att berätta för mig att hon kände sig stressad om jag stod och väntade på henne längre ner i backen. Gulligt omtänksamt.

I går var det dags för vardagen igen och för A innebar det träff med en av lärarna på IM, men inte på skolan utan på ortens bibliotek. Skolan har avsatt 60 minuter i veckan utanför skolan för att A skall kunna arbeta med matten hemma och stämma av arbetet när de träffas på biblioteket. A känner nämligen ingen som helst motivation för att vara i skolan och träffa/umgås med övriga elever på IM - han upplever att de är både märkligare och mer störiga än vad han själv är.. A gick ner till biblioteket, småpratade lite om allt möjligt med läraren och fick sin mattebok. Han visade den här hemma och berättade för oss att det var riktigt enkel matte i boken (som omfattar hela högstadiets matte). Vi har kommit överens om att han skall göra uppgifterna även om de är lätta - inte minst för att visa att han faktiskt har ambitionen att lyckas fixa ett betyg.

I dag hade han inte arbetat matte på dagen, men efter middagen (som jag och A fixade tillsammans) så satte vi oss ner och planerade upp kommande dagars matte. Det är sammanlagt 84 tal som skall fördelas på fyra dagar. A räknade snabbt ut hur många tal det innebär per dag och vi kom också överens om att matten skall vara gjord senast 17.00 varje dag. Om det inte fungerar så får vi kanske bestämma vilka tider som han skall räkna varje dag, men jag hoppas att det här kan fungera.

Just nu känns det ljust och A är uppåt i humöret och samarbetar kring det mesta. Han fixar middag, går på hundpromenader med storasyster och är allmänt trevlig. Mysigt! Nu hoppas vi att det här håller i sig och att han är motiverad att fixa matten under vårterminen, för det hade varit gott för både hans självförtroende och självkänsla att fixa det.

Lev väl!

lördag 2 februari 2013

Att leva med ADD

Som vanligt så funderar jag mycket och Googlar det mesta och en del av det jag hade tänkt att göra i dag blir inte av eftersom jag fastnar framför datorn. I dag Googlade jag sömnproblem och ADD och fann då den här sidan

http://anna.almblad.se/index.htm

Anna skriver om hur hon upplever att det är att leva med ADD och det finns oerhört mycket som stämmer in på A, framför allt sömnen och oviljan/orken att vara där det är mycket folk. Läs gärna för att få en inblick i hur det kan vara, och då även om hypoaktivitet.

En annan sida jag hittade som kan vara bra att läsa:

http://www.npfforum.se/2010/12/add-%E2%80%93-hypoaktiv-adhd/

Vi slutade ge A Ritalin eftersom han blev brusig i huvudet och skakig i händerna, men efter att ha läst på lite så försöker vi se om han kan ta en depåtablett Ritalin istället för den som skall ge honom en kick på morgonen. Om det är så att han fortfarande blir skakig av den så är nog alternativet att ta kontakt med BUP igen och be dem gå den långa vägen för att fixa ett licensierat Amfetaminpreparat (som tydligen skall vara ett alternativ enligt läkaren).

I skrivandet stund så är klockan 13.20 och jag har redan varit nere hos A och försökt väcka honom ett antal gånger. Han är helt väck och knappt kontaktbar. Inte undra på att hans väckarklocka inte har någon effekt på vardagarna. Nu skall jag ner och göra ett nytt försök..

Lev väl!