Lika hoppfullt som det kändes i går, lika hopplöst kändes det i dag. I går var A pigg och uppåt, pratade mycket och var allmänt glad. I natt väckte han mig och maken för att fråga om vi hade värktabletter någonstans.. På morgonen väckte jag honom och jag försökte vara allmänt positiv och prata med honom som om det vore den självklaraste saken som fanns att gå till skolan, som om han brukade göra det. Jag åkte till jobbet och fick ett SMS av maken där han skrev att A inte hade kommit iväg till skolan ännu. För att dubbelkolla så ringde jag hem lite senare och då svarade A. Nästa lektion började vid 9.30 och A skulle försöka gå ner till den, men som vanligt så blev det inte så.
Maken berättade att A hade hittat alla möjliga krämpor i kroppen på morgonen, allt från klump i halsen, ont i käken, huvudvärk mm. Nu står förhoppningen till BUP och att de kan hjälpa oss så att A får insikt i sitt problem och hur han skall arbeta med det för att få en vardag som fungerar. Nästa möte på skolan är vecka 9 - frågan är när nästa tid på BUP blir?
Lev väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar