Jag pratade med läkaren om någon sort startmedicin, men hon sa att de flesta är likadana och om han har testat Ritalin så är det nog ingen idé att prova någon annan. Märkligt. Hur skall vi då göra? Vänta på att frontalloben blir maximalt utvecklad någon gång i 25-års åldern? Skulle inte tro det. I dagsläget fungerar inte skolan, han gör typ ingenting förutom att spela med kompisar och prata med dem via Skype. Ibland åker han iväg och lanar med några, och det är ju alltid positivt att han lämnar sitt rum ibland.
Jag önskar att vi fick kontakt med någon/några andra som har varit i samma situation som oss och som kunde komma med tips och idéer om hur man kan göra. Tips och idéer från människor som inte har en aning om vad det rör sig om kan vi vara utan. På orten där vi bor har kommunen startat en verksamhet som skall fånga upp ungdomar som lämnar gymnasiet - kanske kan det vara något? De lär ha bättre resurser att möta upp hemma och coacha lite mer än vad skolan har möjlighet till. Tänk om man kunde få vara hemma under en period och backa upp sitt barn utan att för den sakens skull förlora sin inkomst - DET hade varit något. Personlig assistent till sitt eget barn. Med lön.
Nästa vecka är det lov och då lär säkert A blomma upp något eftersom det inte innebär krav från oss eller skola. Alla kan dra en lättnadens suck i några dagar. Jag skall försöka locka med mig A på något trevligt i slutet av veckan eftersom jag är ledig ett par dagar då. Funderar på om ett studiebesök på lackverkstaden eller Volvo kan vara något? Gå på gym med morsan är väl knappast något han har lust med, så det får jag nog skippa.
Tankarna mal vidare. Flera gånger om dagen finns de där i huvudet utan att man kan göra något åt det..
Lev väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar