Vilken förändring!

Hade själv väldigt svårt att vakna i morse och låg och drog mig i nästan 60 minuter. Hoppades att sonen inte skulle vara lika trött. När jag kom ner till hans rum så låg han och sov med hörlurarna i öronen och jag tänkte att han måste varit väldigt trött i går kväll om han fortfarande låg på samma sätt med hörlurar, men det visade sig att han hade vaknat vid 5-tiden och varit pigg och då lyssnat lite på musik för att kunna somna igen. Direkt när han vaknade så tittade han på klockan och frågade om jag hade stängt av den, men det hade jag ju inte. Han måste ha gjort det själv och nu kände han att det var hög tid att gå upp. Nu hände något som inte har hänt på evigheter: han sträckte sig mot sänglampan och tände den! Va? Det brukar vara jag och maken som tänder här och där för att få in lite ljus i ögonen på sonen.

A gick upp nästan på direkten och gjorde därefter i ordning sig för att lite senare komma upp och äta frukost. Han klämde i sig två toast och såg själv till att han tog sin medicin. Framsteg! Efter frukosten så  gick han iväg och fixade resten som behövdes innan det var dags för avfärd. Ingen mage som krånglade och inga konstiga krämpor i dag heller - vilken förändring! Moppen startade som den skulle och han puttrade iväg i tid. Jösses!

Vid middagen på kvällen så berättade han lite om hur dagen hade varit och vad han hade gjort. Han var pigg och pratsam hela tiden. Kul. Maken hade köpt två par jobbarbrallor till A eftersom A blir rätt smutsig på praktiken, och A fick prova brallorna och såg väldigt nöjd ut. Det känns som om det här kan fungera på ett lite längre perspektiv. Underbart!

Lev väl!