Ingen bra början.

I går var det första dagen på vårterminen och A gjorde sig i ordning, fixade schema, frågade efter penna mm. Han knallade iväg och var nere på skolan ett tag på förmiddagen och enligt honom så hade de en håltimma före lunch och då gick han hem för att äta. Efter det gick han inte tillbaka för att vara med på sista lektionen. Trist, men vi var ändå glada att han kom iväg över huvud taget. Förhoppningen var att han skulle komma iväg även i dag, men det gjorde han inte. Enligt honom så fick han ont i magen efter att ha ätit ost - han som ofta har ätit ost på lovet och aldrig fått ont då!? Jag åkte iväg till jobbet innan det var dags för A att gå till skolan, så jag trodde i min enfald att han hade kommit iväg. Frågan är varför ingen från skolan hör av sig när han inte kommer? Speciellt när de vet att han är "rödflaggad". Ett SMS hade varit bra, men förmodligen finns det ingen som har tid eller möjlighet att fixa det..

På kvällen ringde hans mentor hem, men eftersom A svarade och inte trodde att vi hade kommit hem så fick vi inte prata med henne. H ringde henne, men då var telefonsvararen på.

På måndag skall det vara möte igen. Vi har i uppdrag att ta reda på vad A tänker och tycker kring det här med att han inte kommer iväg till skolan så som han bör, men frågan är om vi kan få några svar av honom. Han låser sig och det går inte att kommunicera med honom när han känner sig pressad - och jag kan lova att det inte behövs mycket för att han skall känna sig pressad.

I dag frågade A om han och en kompis till honom kan lana på fredag, men vi föräldrar har bestämt att det inte blir något lan om han inte kommer iväg till skolan de två dagar som är kvar på veckan. Förhoppningsvis kan lite press göra att han kommer iväg, även om han inte stannar kvar hela dagarna.

I morgon är en ny dag och med den kommer också nya förhoppningar om att det skall fungera lite bättre.

Lev väl!