Nu är det ett tag sedan som jag skrev, och sedan dess har det väl varit lite upp och lite ner. Vissa dagar har A kommit iväg som han skall och vissa dagar har han varit hemma. Vi har haft möten både på BUP och på skolan, och på det stora hela har det känts positivt. Det jag upplever kan vara lite jobbigt är att A inte har någon egen drivkraft när det tjorvar ihop sig. Då ger han upp och stannar hemma. Samtidigt kan jag ju undra vem jag är att bedöma hans känslotillstånd eftersom jag inte befinner mig i hans kropp. Utåt sett verkar han rätt lugn, men vem vet vad som pågår inuti hans kropp.
Den här veckan har A och hans klasskamrater prao och A är på ett litet företag med endast 3-4 anställda. Måndag till onsdag har fungerat alldeles utmärkt och han har kommit iväg i tid och varit kvar hela dagarna - visserligen dödstrött när han har kommit hem vid 16.30 men ändå positiv. Härligt! I går kväll så sa han att han började få ont i halsen och att han hade ont i huvudet, och då fick han halstabletter och värktabletter för att kunna sova gott och vakna i ett förhoppningsvis bättre skick. I morse när han vaknade så kände han sig hängig med halsont och huvudvärk. Dessutom upplevde han att han var tjock i halsen och hade svårt att andas. Ångestsymptom? Inte vet jag, men morgonen ägnades åt att försöka peppa honom till att komma iväg. Han försökte till och med ringa till BUP för att få lite vägledning, men tyvärr var hans kontaktperson ledig. Efter ca en timma så kom han till slut iväg, men då hade jag fått säga till honom att han skulle ställa sig upp, ta på sig jackan och skorna och cykla iväg. Om han kräks på vägen så är inte det hela världen. Jag skickade ett sms till hans arbetsplats och sa att han var på väg, och efter en stund så ringde A och sa att han var framme. Hoppas nu bara att de inte skickar hem honom för tidigt..
Lev väl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar